⇑ Ukraina : Innovation och decentraliserad drönarproduktion

Ukraina har på kort tid byggt upp en omfattande och innovativ drönarindustri. Från att ha haft begränsad produktion före 2022, producerade landet 2,2 miljoner drönare under 2024 och siktar på att fördubbla produktionen till 4,5 miljoner under 2025.

Detta inkluderar små FPV-drönare, långdistansdrönare och marina drönare. Produktionen sker ofta i små verkstäder och till och med i hem, med komponenter som till stor del importeras från Kina. Denna decentraliserade och kostnadseffektiva modell har möjliggjort snabb innovation och anpassning till frontlinjens behov.

För att möta hotet från rysk elektronisk krigföring har Ukraina börjat utveckla fiberoptiskt styrda drönare som är immuna mot störsändare. Dessutom har landet börjat producera egna delar för att minska beroendet av importerade komponenter.

⇑ Ryssland: Massproduktion men kvarstående brister

Ryssland har övergått till en krigsekonomi med dygnet runt-produktion av militär utrustning. Under 2024 producerade landet över 1,5 miljoner drönare, inklusive cirka 4 000 FPV-drönare, samt över 4 000 pansarfordon och 180 stridsflygplan och helikoptrar. Trots detta erkände president Vladimir Putin i april 2025 att det fortfarande råder brist på vissa vapensystem, särskilt drönare, och betonade behovet av att ytterligare öka produktionen.

Ryssland har också ökat sin produktion av artilleriammunition och andra vapensystem, och producerar nu mer ammunition än alla NATO-länder tillsammans.

⇑ Strategiska skillnader i användning

Ukraina fokuserar sina attacker på militära mål och kritisk infrastruktur, ofta med hjälp av drönare för att minimera kostnader och risker. Drönare används också för spaning och koordinering av artillerield.

Ryssland har genomfört omfattande attacker mot ukrainsk civil infrastruktur och befolkning, inklusive användning av termobariska vapen i urbana områden.

Sammanfattningsvis har Ukraina, trots begränsade resurser, lyckats bygga upp en flexibel och innovativ försvarsindustri med fokus på drönarteknologi, medan Ryssland förlitar sig på sin massiva industriella kapacitet för att producera stora mängder militär utrustning, men fortfarande brottas med vissa brister.

⇑ EUs och NATOs drönarförsvar

Utvecklingen av drönarförsvar inom NATO, EU och dess medlemsländer har intensifierats avsevärt under 2025, med fokus på att möta hotet från ryska drönare och stärka både defensiva och offensiva kapaciteter. Strategierna omfattar teknologiska innovationer, gemensamma försvarsinitiativ och ökade investeringar i forskning och utveckling.

⇑ NATO:s och EU:s strategier för drönarförsvar

• NATO:s "Drone Wall"-initiativ

NATO har lanserat ett omfattande projekt kallat "Drone Wall", som sträcker sig över 1 850 mil från Norge till Polen. Syftet är att skapa ett integrerat nätverk av drönare, sensorer och AI-baserade övervakningssystem för att upptäcka och neutralisera drönarhot längs östflanken.

Projektet leds av Tyskland tillsammans med sex andra NATO-länder och representerar en betydande satsning på att förstärka Europas försvarskapacitet mot ryska hot.

• EU:s vitbok för försvarsberedskap 2030

Europeiska kommissionen har publicerat en vitbok som betonar behovet av att stärka EU:s försvarsförmåga, inklusive utveckling av drönarförsvar.

Dokumentet föreslår ökade investeringar i gemensamma försvarsprojekt, förenkling av regler för försvarsupphandlingar och skapandet av en gemensam europeisk försvarsmarknad. Målet är att minska beroendet av externa leverantörer och främja samarbete mellan medlemsländerna.

⇑ Sveriges satsningar på drönarförsvar

• Projekt "Loke" och drönarsvärmar

Sverige har, i samarbete med Saab, utvecklat det AI-drivna drönarförsvarssystemet "Loke", som förväntas integreras i Flygvapnets stridsenheter i slutet av 2025. Systemet är utformat för att bekämpa drönarhot genom avancerad målföljning och neutralisering.

Dessutom har Sverige presenterat en drönarsvärmteknologi som möjliggör samordnad insats av flera drönare för spaning och övervakning. Denna teknologi testas inom ramen för NATO-ledda övningar och representerar en snabb utveckling inom området.

⇑ Storbritanniens investeringar i drönarförsvar

• Radiofrekvensbaserade energivapen

Storbritannien har framgångsrikt testat ett nytt radiofrekvensbaserat energivapen (RFDEW) som kan neutralisera drönarsvärmar genom att störa deras elektronik. Systemet är kostnadseffektivt och kan opereras av en enda person, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för drönarförsvar.

• Investeringar i drönarteknologi

Den brittiska regeringen har lanserat en försvarsstrategi med en investering på 4,5 miljarder pund över det kommande decenniet för att utveckla avancerade obemannade system. Strategin syftar till att snabbt utrusta de brittiska väpnade styrkorna med modern drönarteknologi och stärka landets försvarskapacitet.

⇑ Förväntad utveckling 2025-2026

Ökad integration av AI: Användningen av artificiell intelligens i drönarförsvarssystem förväntas öka, vilket möjliggör snabbare och mer precisa insatser mot drönarhot.

Gemensamma europeiska projekt: EU:s medlemsländer kommer sannolikt att intensifiera samarbetet inom gemensamma försvarsprojekt för att effektivisera utvecklingen och produktionen av drönarförsvarssystem.

Utökad utbildning och övning: Militära enheter inom NATO och EU kommer att genomföra fler gemensamma övningar för att förbättra beredskapen och interoperabiliteten i drönarförsvar.

Stärkta försvarsbudgetar: Flera länder, inklusive Spanien, har aviserat ökade försvarsutgifter för att möta de nya säkerhetsutmaningarna, vilket kommer att påverka utvecklingen av drönarförsvarssystem positivt.

⇑ Civil användning

Den civila användningen av drönare inom EU och NATO-länder regleras i allt högre grad, särskilt med tanke på ökade säkerhetshot från främmande makter som Ryssland. Detta inkluderar sabotage, kartläggning av kritisk infrastruktur och andra hybridangrepp som kan föregå militära handlingar.

• Skärpt reglering av civila drönare

EU och dess medlemsländer har börjat införa striktare regler för civila drönare. Exempelvis har Tyskland, genom sitt koalitionsavtal för 2025, betonat behovet av en strukturerad nationell strategi för att hantera riskerna med obehörig drönaraktivitet. Detta inkluderar att ge brottsbekämpande och säkerhetsmyndigheter rättsliga befogenheter att upptäcka, spåra och neutralisera obehöriga drönare, samt investeringar i mot-UAS-system och AI-baserade övervakningsteknologier .

På EU-nivå arbetar Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (EASA) med att harmonisera regler för drönaranvändning, inklusive krav på fjärridentifiering (Remote ID) och geofencing för att förhindra flygningar över känsliga områden.

• Skydd av kritisk infrastruktur

Incidenter som drönaravbrott på flygplatser i Riga och Stockholm har ökat medvetenheten om behovet av att skydda kritisk infrastruktur. Teknologier som används inkluderar akustisk detektion, radar, radiofrekvensövervakning och nätkanoner för att fånga in drönare .

NATO har också testat nya obemannade marina drönare, kallade Task Force X, i Östersjön för att motverka potentiell rysk aggression och sabotage av kritisk undervattensinfrastruktur, såsom datakablar .

• Framtida utveckling 2025-2026

Under de kommande åren förväntas följande utvecklingar:

Ökad användning av AI: Integrering av artificiell intelligens i drönarförsvarssystem för att förbättra detektion och respons på hot.

Utökad lagstiftning: Ytterligare skärpning av lagar och regler för civila drönare, inklusive krav på fjärridentifiering och begränsningar för flygning över känsliga områden.

Internationellt samarbete: Förbättrat samarbete mellan EU- och NATO-länder för att standardisera regler och dela information om drönarhot.

⇑ Källor

• Ökat europeiskt försvarssamarbete - Vitbok om europeiskt försvar - Beredskap 2030, Sverige (2025-03-20)
• Kommissionen lägger fram vitboken om europeisk försvarsberedskap och planen ReArm Europe/Readiness 2030, Pressmeddelande, EU (2025-03-19)
• Radio Frequency Directed Energy Weapon, WIkipedia