Regeringen föreslår (Prop 2024/25:199) att sekretess ska införas för statliga myndigheter i ärenden som rör strategiska nettonollprojekt, dvs sådant som anses nödvändigt för att nå noll utsläpp av växthusgaser.

Propositionen handlar om att skydda konfidentiella uppgifter som lämnas in i ansökningar om att få ett projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt, i linje med EU:s förordning om nettonollindustrin.

Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt som syftar till att tillverka nettonollteknik eller som kan bidra till avkarbonisering i energiintensiv industri.

De som berörs av lagen är statliga myndigheter, som Tillväxtverket, som handlägger ansökningar för att få projekt erkända som strategiska nettonollprojekt.Företag som ansöker om att få sina projekt erkända.

Lagen träder i kraft den 1 december 2025.

⇑ Medlemsföretagens uppfattningar

EU behandlar fn förslag "om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukterm Net-Zero Industry Act (NZIA).

Hur har olika medlemsländer reagerat på förslaget

Många medlemsländer ser NZIA som ett viktigt verktyg för att stärka EU:s strategiska autonomi, minska beroende av leverantörer utanför EU (t.ex. Kina) och säkra ren-teknikförsörjning.

Samtidigt finns oro för kostnader, finansiering, administrativa bördor (t.ex. tillståndsprocesser), risk för fragmentering och konkurrensförvridning mellan medlemsländer med olika kapacitet.

Frågor kring vilka teknologier som ska räknas som "strategiska"/net-zero-teknologier och hur snabbt/per hur mycket tillverkningskapacitet som kan byggas upp i EU är centrala i diskussionerna.

Det verkar inte finnas några synpunkter på att beslut i dessa ärenden hemligstämplas.

Kärnkraftens roll

En stor polemik var om kärnkraft ska behandlas på samma villkor som andra net-zero teknologier. Vissa länder (t.ex. Frankrike, välvilligt inställda stater) stödjer starkt en sådan inkludering; andra (med länder där kärnkraft är mer kontroversiellt) var mer tveksamma.

Tillstånds- (permit) processer och byråkrati

Många länder har lyft fram att den föreslagna förenklingen och utbildande av "one stop shops", accelererade tillståndstider, etc., är viktigt - men också att det är svårt att organisera på nationell/regional nivå, särskilt där myndigheter är mindre resurserade. Benchmark-mål: 40 % tillverkningskapacitet i EU relativt de deployment-behov som EU har till 2030

Vissa länder ifrågasätter om det är realistiskt för dem och kräver att dessa mål ses mer som riktmärken än bindande krav, och att det ska finnas stöd och flexibilitet.

Finansiering / statligt stöd (state aid)

Länder med mindre finansiell styrka vill att EU ska bidra mer, eller att möjligheterna att använda statliga stöd regleras rättvist. Också oro för risker för att vissa länder kan ge större stöd än andra och därmed snedvrida konkurrens.

Kompetens, arbetskraft och utbildning

Flera länder pekar på att det krävs att man investerar i kompetens (yrkesutbildning, etc.), och att NZIA:s förslag om t.ex. Net Zero Industry Academies etc. måste samordnas med nationella system.
businesseurope.eu

⇑ Beslutsprocessen

Det är troligt att kompromisser kommer kvarstå i det slutliga regelverket: t.ex. att vissa mål görs icke-bindande, att länder ges mer tid eller undantag där kapacitet saknas.

EU-kommissionen och Parlamentet kommer nog att behöva förhandla om finansiering, statliga stödregler, och hur flexibel tillämpning ska vara per medlemsstat.

Länder med stark cleantech-industri / robust finansiering (Frankrike, Tyskland, Norden) kommer sannolikt att bli vinnare, medan de med mindre kapacitet kan kräva stöd, koordination och omställningsstöd.

⇑ Net-Zero Industry Act

Bakgrund och syfte

EU har antagit Net-Zero Industry Act, NZIA ( (Regulation (EU) 2024/1735)) för att stärka unionens förmåga att producera "nettonoll-teknologier" inom EU, minska beroende av import, säkra försörjningskedjor, och stödja klimatmålen.

Mål

Målet är att EU ska uppnå klimatneutralitet till år 2050, och NZIA är ett instrument för att nå de mellanliggande målen, framför allt för 2030.

Man vill aktivt bygga upp infrastruktur, tillverkningskapacitet, innovation, och kompetens för de teknologier som krävs för övergången till förnybar energi samt för att hantera utsläpp och lagra CO².

Omfattning

Net-Zero-teknologier som omfattas inkluderar (men är inte begränsade till):

• Solenergi (pv och solvärme)
• Vindkraft (onshore och offshore)
• Batterier och energilagring
• Värmepumpar och geotermisk energi
• Biogas / biomethane / hållbara alternativa bränslen
• Koldioxidinfångning och lagring (carbon capture & storage, CCS) samt injektion / transport / lagringsinfrastruktur för CO²
• Elnätsteknologier, t.ex. komponenter som stödjer integrering av förnybar energi, resiliens i elnäten etc.
• Dessutom inkluderas vissa avancerade nukleära teknologier och "best-in-class" kärnbränsleteknik med låg avfallsprofil, beroende på hur medlemsländer och EU definierar det inom ramen.

Mål och nyckelsiffror

• 40 % av EU:s årliga behov av net-zero teknologier ska kunna tillverkas inom EU senast 2030.
• 15 % av global produktion av dessa teknologier ska komma från EU senast 2040.
• För CO²-lagring (injection/lagringskapacitet) uppställdes mål för att den ska öka - bland annat för att möjliggöra CCS-projekt.

Åtgärder

• Strategiska projekt (net-zero strategic projects) Vissa projekt med hög betydelse ges prioritet, t.ex. projekt som förstärker tillverkningskapacitet, leveranskedjor, CO²-lagring mm. Dessa får förmåner vad gäller tillståndsärenden, regler etc.
• Förenklade tillståndsprocesser / "permitting" Målet är att minska byråkratin, snabba upp tillståndsgivningen, ha "one-stop shops" i medlemsstaterna för net-zero tillverkningsprojekt etc.
• Stimulera efterfrågan Publika upphandlingar och auktioner där hållbarhets- och resilienskriterier sätts in, för att säkerställa marknad för net-zero teknologier.
• Innovation och teknisk utveckling "Regulatory sandboxes" för att kunna testa ny teknik, subkategori-identifiering inom net-zero teknologier för komponenter etc.
• Kompetensbyggande Inrättandet av "Net-Zero Industry Academies" för att utbilda och säkra kompetens för dessa teknologier.
• Övervakning och riskhantering Identifiering av leverantörs- och försörjningsrisker, åtgärder för CO? lagringskapacitet, transparens i marknaden etc.
• Marknadstillträde och konkurrensfördelar Stöd för investeringar, regler som underlättar export/import, minska importberoende, förmåner för inhemsk produktion.
• Implementering & regler

NZIA är en förordning - dvs direkt tillämplig i medlemsstaterna när den trätt i kraft. Den trädde i kraft den 29 juni 2024.

Det finns krav på att Kommissionen skall anta delegerade akter / detaljerade tekniska bilagor, t.ex. för att specificera vilka komponenter som räknas inom net-zero teknologiernas leveranskedjor etc.

Medlemsstaterna ska inrätta nationella kontaktpunkter / "single contact points" för företagen och investerare som vill utveckla net-zero?teknologi-projekt, för att underlätta ansökningsprocesser etc.

Utmaningar / begränsningar

Förslaget / lagen innehåller också områden som kritiker pekar på eller som kräver fortsatt arbete:

• Vissa ambitioner kan vara svåra att nå, särskilt för teknologier där EU har liten nuvarande tillverkningskapacitet (t.ex. solpaneler) - där man idag importerar mycket.
• Finansiering och statligt stöd: lagtexten ger ramar och principer, men detaljer om finansiering, stödmekanismer etc. kräver kompletterande beslut och nationella kapaciteter.
• Tillstånds- och byråkratiprocesser varierar kraftigt mellan medlemsstater - att harmonisera och snabba upp kommer kräva resurser och politisk vilja.
• Leveranskedjor: både för material och komponenter - risker med beroende av tredje länder, brist på vissa råvaror, behovet av infrastruktur.

⇑ Källor

• GRÖN CENSUR - lagen som försvårar granskning av omställningsprojekt, Henrik Jönsson, Yputube (2025-09-13)
• Prop 2024/25:199 Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt.
• Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt, Regeringen
• Strategiska nettonollprojekt, Tillväxtverket
• Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter (rättsakt om nettonollindustrin), eu-kommissionen
• Lagstiftningsprocessen
• Tryckfrihetsförordningen, Sveriges grundlagar och riksdagsordningen, Riksdagen
• Freedom of Information Act, foia.gov, USA