| EU-fakta.info |
2025-05-06
Innehåll: Sanktioner mot israeliska bosättare och organisationer | Humanitärt stöd och bistånd till palestinier | Rättsliga och diplomatiska initiativ | Politiska och offentliga reaktioner | Pågående diskussioner och framtida åtgärder | Medlemsländernas godkännande av Palestina | Källor
Europeiska unionen (EU) har vidtagit flera åtgärder som svar på Israels agerande mot palestinier i Gaza och på Västbanken. Dessa åtgärder inkluderar sanktioner, ökat humanitärt stöd, diplomatiska initiativ och rättsliga processer.
EU har infört riktade sanktioner mot individer och organisationer som är ansvariga för allvarliga och systematiska människorättsöverträdelser mot palestinier i de ockuperade områdena. Den 15 juli 2024 införde EU sanktioner mot fem individer och tre enheter, inklusive extremistiska bosättare och grupper som Lehava och Tsav 9, för deras inblandning i våld och hinder för humanitärt bistånd till Gaza. Sanktionerna omfattar reseförbud och frysning av tillgångar.
Dessutom har EU:s tidigare utrikeschef Josep Borrell uppmanat medlemsstaterna att överväga sanktioner mot vissa israeliska ministrar för deras uttalanden som strider mot internationell rätt och kan uppmana till krigsbrott.
EU har ökat sitt humanitära stöd till Gaza och Västbanken. Sedan 2023 har EU tillhandahållit över 450 miljoner euro i humanitärt bistånd till Gaza och lanserat en humanitär luftbro för att leverera livräddande förnödenheter. Över 72 flygningar har levererat mer än 4 700 ton hjälp.
I april 2025 tillkännagav EU ett treårigt biståndspaket på cirka 1,6 miljarder euro till den palestinska myndigheten, inklusive direkt finansiellt stöd, projekt för återhämtning och lån via Europeiska investeringsbanken. Syftet är att stärka den palestinska myndighetens kapacitet och främja reformer.
EU har stött rättsliga åtgärder för att hålla Israel ansvarigt för eventuella brott mot internationell rätt. Den 29 april 2025 uppmanade Spanien Internationella domstolen att kräva att Israel garanterar tillgången till humanitärt bistånd i Gaza, med hänvisning till Israels skyldigheter som ockupationsmakt.
Flera EU-länder, inklusive Spanien, Irland och Slovenien, har erkänt Palestina som en självständig stat, vilket markerar ett skifte i EU:s diplomatiska hållning. Detta erkännande syftar till att främja en tvåstatslösning och öka pressen på Israel att följa internationell rätt.
EU:s ledare har offentligt kritiserat Israels militära offensiver, särskilt i Rafah, och varnat för humanitära katastrofer. Den 15 maj 2024 uppmanade EU:s utrikeschef Israel att omedelbart stoppa sin offensiv i Rafah, med hänvisning till störningar i humanitärt bistånd och en förvärrad humanitär kris.
Samtidigt har EU återupptagit finansieringen av UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, efter att ha inlett en granskning av organisationens arbete. Den 1 mars 2024 beslutade EU att tillhandahålla ett finansieringspaket på 275 miljoner euro, inklusive stöd till UNRWA och andra humanitära partners.
Inom EU pågår diskussioner om ytterligare åtgärder, inklusive en eventuell översyn av EU-Israel-associeringsavtalet. Spanien och Irland har uppmanat EU-kommissionen att utvärdera Israels efterlevnad av människorättsåtaganden enligt avtalet och att vidta åtgärder vid överträdelser.
Dessutom överväger vissa medlemsstater, som Irland, att införa ytterligare handelssanktioner mot Israel baserat på juridisk rådgivning och internationella domstolsbeslut.
11 av 27 medlemsländer har erkänt Palestina som en stat vid olika tidpunkter och under olika omständigheter:
Flera EU-länder överväger att erkänna Palestina:
Mer att läsa
GazaEU-fakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 250427