EU inför regler om politisk reklam. Annonsören måste bl.a. informera om finansiering. Reglerna gäller inte bara partier utan all som publicerar reklam med politisk inriktning. Det har lett till att Google och Meta stoppat viss annonsering.
TTPA (Transparency and Targeting of Political Advertising) är en ny EU-förordning som trädde i kraft i oktober 2025 och syftar till ökad transparens kring politisk reklam genom krav på tydlig märkning, information om finansiering och registrering i ett EU-arkiv, för att motverka desinformation och utländsk påverkan, men har även lett till att stora plattformar som Meta och Google stoppat viss annonsering. Förordningen gäller inte bara partier utan även civilsamhället, och omfattar all annonsering med politisk inriktning.
⇑
Huvudsyften
- Ökad transparens: All politisk reklam måste tydligt visa vem som står bakom den, vem som finansierar den och vilken målgrupp den riktar sig till.
- Förbud mot känslig inriktning: Annonser får inte riktas mot minderåriga eller bygga på känsliga personuppgifter.
- Motverka manipulation: Syftar till att motverka desinformation och utländsk inblandning i val.
⇑
Vad TTPA innebär i praktiken
- Bred definition: Omfattar inte bara partier, utan även organisationer och företag som vill påverka opinionen.
- Registrering: Politisk annonsering ska registreras i ett offentligt EU-arkiv.
- Plattformarnas ansvar: Stora digitala plattformar som Google och Meta har infört egna, striktare regler, vilket i praktiken lett till stopp för mycket politisk och samhällsrelaterad annonsering.
⇑
Konsekvenser
- Komplext läge: Skapar utmaningar för både politiska aktörer och organisationer inom civilsamhället inför val och annan påverkan, säger Lokala Livet.
- Nationell hantering: Mediemyndigheten i Sverige är nationell kontaktpunkt.
Ny EU-förordning ska ge ökad transparens kring politisk reklam.
⇑
Reglerar mycket omfattande
Förordning omfattar mer än bara betald annonsplats. Även om fokus ligger på tjänster som tillhandahålls mot ersättning, är definitionen av "politisk reklam" och förordningens räckvidd bredare än traditionella köpta annonser:
- Ersättning inkluderar naturaförmåner: Reklam anses vara en tjänst även om ersättningen består av andra förmåner än pengar (naturaförmåner).
- Påverkanskampanjer: Förordningen omfattar meddelanden som är utformade för att påverka resultatet i val, folkomröstningar eller lagstiftningsprocesser, oavsett om de sprids via traditionella medier eller digitala plattformar.
- Tjänsteleverantörer: Reglerna gäller aktörer som förbereder, placerar, främjar eller sprider politisk reklam. Detta inkluderar reklambyråer och mediehus.
- Undantag: Innehåll som står under redaktionellt ansvar (t.ex. nyhetsartiklar) och åsikter som uttrycks av privatpersoner i personlig egenskap omfattas inte.
Förordningen började tillämpas i sin helhet den 10 oktober 2025. Den innebär bland annat stränga krav på att all politisk reklam ska märkas med information om vem som finansierar den och hur den har riktats till användaren.
⇑
Svenska partierna
Svenska partier och regering ställer sig generellt positiva till EU:s TTPA-förordning (Transparency and Targeting of Political Advertising) för att öka transparensen i politisk reklam och motverka desinformation, men debatten handlar om implementering, gränsdragningar (som för microtargeting och vad som räknas som politisk reklam), och hur små organisationer påverkas.
Även om detaljerade remissvar saknas i snabböversikten, visar regeringens initiativ till kompletterande lagstiftning och partiernas uttalade stöd för öppenhet att de ser värdet i regelverket, dock med fokus på att balansera transparens med yttrandefrihet.
⇑
Huvudpunkter från svenska aktörer (2024-2025):
- Regeringen/Myndigheter: Stöder förordningen för att öka transparensen, säkerställa vem som står bakom politiska budskap, och harmonisera EU-regler. Regeringen har tagit fram kompletterande lagförslag.
- Syfte: Införa tydliga krav på märkning av avsändare, finansiering, målgrupp och budget för politiska annonser, samt att registrera dem i ett offentligt arkiv.
- Omfattning: Gäller inte bara partier, utan även företag, intresseorganisationer och civilsamhället.
- Utmaningar: Diskussioner handlar om gränsdragningen för "mikromålgrupper" (microtargeting), vad som inte ska räknas som politisk reklam, och hur små aktörer ska kunna följa reglerna.
- Partiernas inställning (Indirekt): De flesta partier stöder målen om transparens, men det finns frågor kring hur det ska implementeras i svensk rätt utan att inskränka yttrandefriheten för små organisationer eller att införa "onödig byråkrati".
⇑
Utredning och straff
I Sverige delas ansvaret för att utreda och övervaka efterlevnaden av EU-förordning 2024/900 (TTPA) mellan flera myndigheter beroende på vilken del av regelverket det gäller.
Ansvariga myndigheter i Sverige
- Mediemyndigheten: Har det övergripande tillsynsansvaret för att övervaka att tillhandahållare av politiska reklamtjänster följer förordningens krav på transparens och märkning.
- Integritetsskyddsmyndigheten (IMY): Ansvarar specifikt för tillsynen av reglerna kring inriktning (targeting) och förstärkning av politisk reklam, eftersom dessa delar rör behandling av personuppgifter.
- Andra behöriga myndigheter: Beroende på reklamens natur kan även andra instanser involveras. Beslut som tas av dessa myndigheter kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Möjliga straff och sanktioner
- Förordningen föreskriver strikta påföljder för att säkerställa efterlevnad. De specifika nationella bestämmelserna i Sverige regleras i en kompletterande lag (2025:1408) som träder i kraft den 1 januari 2026.
- Sanktionsavgifter: Överträdelser kan leda till dryga böter. Enligt EU-förordningen kan medlemsstater fastställa avgifter som uppgår till upp till 6 % av tjänsteleverantörens årliga globala omsättning.
- Förelägganden: Myndigheterna kan meddela förelägganden, till exempel att en reklamkampanj som inte uppfyller kraven omedelbart måste stoppas eller korrigeras.
- Viten: Om en aktör inte följer ett beslut eller föreläggande kan löpande viten (ekonomiskt straff som återkommer tills rättelse sker) dömas ut.
- Ryktesskada: Eftersom politisk reklam är ett känsligt område kan offentliga överträdelser leda till betydande skada för en organisations anseende.
⇑
Kritik
Kritiken mot EU:s nya förordning om politisk reklam (TTPA) handlar främst om att de stora teknikplattformarna som Meta (Facebook, Instagram) och Google har svarat med att helt förbjuda politisk annonsering i EU, vilket skapar stora problem för partier, civilsamhället och ideella organisationer.
Kritikerna menar att TTPA, trots sitt goda syfte att motverka desinformation, leder till att laglydig opinionsbildning blockeras, att debatten försvåras i ett valår och att viktiga samhällsfrågor som jämställdhet och klimat får svårare att nå ut. Det skapar också en enorm utmaning för organisationer att kompensera för den förlorade räckvidden.
Kritiken mot EU:s nya förordning om politisk reklam (TTPA) handlar främst om att de stora teknikplattformarna som Meta (Facebook, Instagram) och Google har svarat med att helt förbjuda politisk annonsering i EU, vilket skapar stora problem för partier, civilsamhället och ideella organisationer. Kritikerna menar att TTPA, trots sitt goda syfte att motverka desinformation, leder till att laglydig opinionsbildning blockeras, att debatten försvåras i ett valår och att viktiga samhällsfrågor som jämställdhet och klimat får svårare att nå ut. Det skapar också en enorm utmaning för organisationer att kompensera för den förlorade räckvidden.
Huvudsaklig kritik mot TTPA:
- Totalstopp på plattformarna: Meta och Google har stoppat all politisk reklam och annonsering i sociala frågor, istället för att anpassa sig till de nya reglerna, på grund av komplexa krav och höga bötesrisker.
- Minskad räckvidd och debatt: Förbudet minskar möjligheterna för partier, fackförbund och civilsamhället att nå ut, särskilt i ett valår.
- Problem för ideella organisationer: Mindre organisationer som är beroende av sociala medier för att engagera och nå givare drabbas hårt.
- Otydliga definitioner: Den breda definitionen av "social issues" (sociala frågor) likställs med partipolitisk reklam, vilket begränsar debatten om grundläggande samhällsfrågor.
- Fokusförskjutning: Kommunikation behöver skifta från att uppmana till förändring till att enbart lyfta lösningar, vilket kan begränsa budskapet.
- Nya kompetenskrav: Organisationer behöver nya färdigheter inom t.ex. SEO och AI-anpassning för att kompensera för tappet.
⇑
Källor