Iran befinner sig i ett långvarigt krisläge som allt tydligare påverkar Europas säkerhet och ekonomi. Regimen i Teheran är försvagad och saknar folklig legitimitet, men den har fortfarande tillräcklig kontroll över våldsapparaten för att överleva. Missnöjet i samhället är djupare än vid tidigare protestvågor, samtidigt som oppositionen saknar gemensamt ledarskap och institutionell kapacitet att ta över makten.

För EU är det avgörande att förstå att utvecklingen inte i första hand styrs av protesternas omfattning, utan av stabiliteten i statens kärnstrukturer. Så länge säkerhetsstyrkorna förblir lojala, löner och subventioner kan betalas och omvärlden undviker eskalation, kommer systemet att bestå - även om det fungerar allt sämre. Ett sammanbrott kräver att flera kriser sammanfaller, vilket i nuläget inte är fallet.

EU:s handlingsutrymme är begränsat. Unionen har konsekvent fördömt människorättsbrott och infört riktade sanktioner, men undvikit åtgärder som riskerar statskollaps. Skälen är pragmatiska: ett destabiliserat Iran skulle kunna utlösa regional eskalation, störa energiflöden via Hormuzsundet och skapa nya flyktingströmmar mot Europa. Erfarenheterna från Irak, Libyen och Syrien väger tungt.

Samtidigt spelar Iran en roll i det globala maktspelet som gör situationen ännu mer låst. Ryssland är beroende av Irans militära stöd, särskilt inom drönarteknik. Kina är beroende av iransk olja och regional stabilitet. Ingen av dessa aktörer vill se en regimkollaps, och deras intressen sammanfaller här tillfälligt med EU:s strävan efter stabilitet, trots djupa politiska motsättningar.

Det mest sannolika utfallet är därför inte ett snabbt maktskifte utan en utdragen stagnation. Iran riskerar att utvecklas mot ett sen-sovjetiskt tillstånd: en stat som består, men där legitimiteten gradvis urholkas, ekonomin försvagas och repressionen blir ett permanent tillstånd. För EU innebär detta ett långsiktigt problem snarare än en akut kris.

Sammanfattningsvis står EU inför ett svårt val utan goda alternativ. Ett Iran som varken kollapsar eller reformeras kommer att fortsätta vara en källa till geopolitisk osäkerhet, energirisker och mänskligt lidande. Legitimiteten i systemet håller på att dö - men staten kommer sannolikt att överleva längre än många hoppas.

⇑ Källor

• Iran: Statement by the High Representative on behalf of the EU on the arrest and detention of human rights defenders, EU
• Statement by the High Representative on behalf of the EU on the arrest and detention of human rights defenders, Maria Malmer Stenergard, Regeringen
• BREAKING Iran On Brink Of Collapse As Protests Erupt Across Entire Country, YouTube, Velocity
• Reza Pahlavi, Wikipedia
• "Mullahs must get lost": Iran protests threaten to topple the theocracy | Eye for Iran | EP 84
• Iran: Several people killed as protest across the country escalate | DW News