EU:s nya lag AI Act är världens första heltäckande regelverk för artificiell intelligens. Det är en bindande lag som alla företag och myndigheter i EU måste följa när de använder eller säljer AI. AI Act är framtagen av kommissionen. Den styr:

• Vad som är tillåtet
• Vad som är förbjudet
• Vilka krav som gäller för "riskfylld" AI
• Hur användare ska skyddas

⇑ Riskbaserat system i fyra risknivåer

EU delar in AI i fyra risknivåer:

Förbjuden AI (Illegal)

Helt förbjuden i EU:

Exempel:

• Social poängsättning av medborgare ("Kina-modellen")
• Manipulerande AI mot barn/äldre
• Massövervakning med ansiktsigenkänning (oftast)

Får inte användas alls.

Högrisk AI

AI som påverkar människors liv direkt:

Exempel:

• Kreditbedömning
• Rekrytering
• Vård
• Betygssystem
• Migrationsbeslut

Krav:

• Dokumentation
• Mänsklig kontroll
• Riskanalys
• Transparens
• Loggning

Tillåten - men strikt reglerad.

Begränsad risk

AI som kan lura människor:

Exempel:

• Chatbots
• Deepfakes
• Röstkloner

Krav:

• Måste märkas som AI
• Användaren ska veta att det är maskin

"Du pratar med en AI" måste framgå.

Minimal risk

Vanlig, ofarlig AI:

Exempel:

• Stavningskontroll
• Bildfilter
• Rekommendationer

Nästan inga regler.

⇑ Viktiga krav

Transparens

Du har rätt att veta när AI används.

Ansvar

Företag måste kunna visa:

• Hur modellen tränats
• Hur beslut fattas
• Hur fel hanteras

Datasäkerhet

• Ingen slarvig användning av personuppgifter
• Skydd mot bias/fördomar

Mänsklig kontroll

I viktiga beslut ska en människa kunna ingripa.

⇑ Böter

Bryter man mot reglerna:

• Upp till 7 % av global omsättning
• Hårdare än GDPR i vissa fall.

⇑ AI-kommissionnen

Den svenska AI-kommissionen tillsattes av regeringen i december 2023 för att stärka Sveriges konkurrenskraft och välfärd genom artificiell intelligens. Kommissionen presenterade sin slutrapport, "AI-kommissionens färdplan för Sverige", i november 2024.

Ordförande: Carl-Henric Svanberg (tidigare ordförande för Volvo och BP).
Slutrapport: Överlämnades till civilminister Erik Slottner den 26 november 2024.
Huvudförslag: Rapporten innehåller totalt 75 förslag för att öka tempot i Sveriges AI-användning. Bland de viktigaste punkterna finns:

• Satsningar på beräkningskapacitet och datainfrastruktur.
• Ett behov av centraliserat ledarskap för AI inom den offentliga sektorn för att ersätta dagens decentraliserade modell.
• En översyn av hur GDPR tillämpas i Sverige för att inte hämma innovation i onödan.

Ledamöter: I gruppen ingick experter som Börje Ekholm (Ericsson), Katarina Areskoug (tidigare EU-kommissionen), och Martin Svensson (AI Sweden).

Aktuell status: Arbetet har nu gått in i en fas där regeringen bereder de föreslagna åtgärderna. Parallellt arbetar Sverige med att anpassa lagstiftningen till EU:s AI-förordning, vars första förbud mot oacceptabla AI-metoder trädde i kraft i februari 2025. En särskild utredning ser nu över de nationella anpassningarna till AI-förordningen med deadline under 2026.

⇑ USA

I USA finns ingen samlad AI-lag som EUs AI Act. I stället har USA en mer splittrad och frivillig modell - där myndigheter, riktlinjer och befintliga lagar styr användningen. Man kan säga att USA har riktlinjer och ansvar i efterhand. EU: har tydliga regler i förväg.

1. Ingen gemensam "AI Act"

USA har ingen nationell AI-regelbok som gäller alla. I stället används gamla konsumentlagar, dataskyddslagar, branschregler och frivilliga standarder. Företag får stor frihet tills något går fel.

2. Tillsyn via befintliga myndigheter

Konsumentskydd: Federal Trade Commission (FTC) kan ingripa om AI lurar konsumenter, diskriminerar eller ger falsk information. 2023 införde Vita huset en "AI Bill of Rights" med riktlinjer om rättvisa, transparens, säkerhet och mänsklig kontroll. Riktlinjerna är inte juridiskt bindande.

3. Delstater gör egna lagar

Eftersom federala regler saknas, agerar delstater vilket ger ett lapptäcke av regler. Exempel:

• Kalifornien: Dataskydd (CCPA/CPRA). Begränsningar för AI i rekrytering.
• New York; Regler för AI i jobbrekrytering. Krav på bias-tester.
• Illinois: Lagar om ansiktsigenkänning

4. Generativ AI (ChatGPT m.m.)

För språkmodeller och bild-AI gäller inga särskilda federala lagar. Tvister hanteras upphovsrättsligt, genom stämning, avtal och självreglering

⇑ Källor

• Shaping Europes digital future, EU
• The EU Artificial Intelligence Act, EU
• AI Act. EU
• An agile Digital Rulebook for the EU, 2025-11-19
• AI-kommissionens Färdplan för Sverige, SOU 2025:12
• Sökning, Riksdagen 96 träffar
• AI Sweden
• White House's Blueprint for AI Bill of Rights 2022-10-12