Aktuellt InnehållFritextsökVillkor
2024-11-2
OmLogga in
EU-fakta.info

2025-08-27

Överenskommelsen USA och EU om tullar

USA och EU har kommit överens om tullar. Det är dock inget fullständigt handelsavtal utan en överenskommelse på några sidor. Överenskommelsen bryter mot WTO-reglerna.

Innehåll: Förhandlingen | Vad innebär tullöverenskommelsen? | Ömsesidiga åtaganden från EU: | Varför är det viktigt? | Andra handelshinder än tullar | Kritik från medlemsländerna | Källor

EU bedriver inte handel och omfattas inte av överenskommelsen. Den bygger på att medlemsländerna uppfyller avtalen.

title Politico varnar: EU:s århundrade av förödmjukelser kan bara ha börjat

Förhandlingen

Politico: Ursula von der Leyens resa till Donald Trumps golfresort Turnberry i Skottland förra månaden för att sluta ett mycket obalanserat handelsavtal har väckt farhågor bland politiker och analytiker om att Europa har förlorat den inflytande som man en gång trodde sig ha som en ledande global handelsmakt.

Von der Leyens kritiker var snabba med att hävda att ett accepterande av Trumps 15-procentiga tull på de flesta europeiska varor innebar en handling av "underkastelse", ett "tydligt politiskt nederlag för EU" och en "ideologisk och moralisk kapitulation".

Vad innebär tullöverenskommelsen?

  • 15% takavgift: USA inför en maxgräns på 15% i tull på de flesta varor som exporteras från EU. Detta ersätter tidigare, och potentiellt mycket högre, tullsatser - bland annat hotade tidigare förslag med upp till 30% eller mer.
  • Bilindustrin: Tullarna på EU-tillverkade bilar och bildelar sänks från tidigare hotade nivåer (upp till 27,5%) till 15%, men detta förutsätter att EU samtycker till att minska sina egna icke-industriella tullar.
  • Undantag - vissa sektorer nolltull: För vissa strategiska varor, som flygplan/komponenter, generiska läkemedel, och vissa naturresurser (t.ex. kork), gäller endast den mest gynnade nationens (MFN) tull - vilket ofta innebär 0%..
  • Metaller kvarstår under höga tullar: Tullarna på stål, aluminium och koppar ligger kvar på 50%, även efter avtalet. Det finns planer på att titta på kvotlösningar för att skydda både marknaden och tillgång till material.

Ömsesidiga åtaganden från EU:

  • EU förbinder sig att köpa amerikansk energi för totalt 750 miljarder dollar fram till 2028 (flytande naturgas, olja, kärnkraft etc.).
  • EU-sidan planerar investeringar i USA omfattande omkring 600 miljarder dollar under samma period.
  • EU öppnar också för tullfri import av amerikanska industriella varor och förenklar regler för digital handel, bland annat genom att avstå från nätverksavgifter

Varför är det viktigt?

Undvikande av handelskrig: Avtalet uppstod i ett läge där risk fanns för tit-for-tat-tullkrig med betydligt högre tullsanktioner. Genom att ena sig om ett tak på 15?% har man avvärjt en potentiell eskalation av handelskonflikten.

Förutsägbarhet för företag: EU-företag får nu stabilare förutsättningar att planera sina exportstrategier, även om avtalet kritiserats för att vara ensidigt till förmån för

Kritik togas från flera håll: Vissa ser avtalet som en dyr kompromiss, där EU får ta på sig stora åtaganden i utbyte mot viss stabilitet. Särskilt Frankrike och andra medlemsländer uttrycker missnöje över vad de anser vara asymmetri i avtalet.

Andra handelshinder än tullar

Avtalet består till stor till av skyldigheter för EU att ta hänsyn till USA vid lagstiftning inom bl.a. klimatområdet.

Kritik från medlemsländerna

Frankrikes premiärminister François Bayrou kallade avtalet för en "mörk dag" och ett uttryck för "underkastelse" inför USA. Handels- och Europaministrar riktade skarp kritik och krävde att EU agera mot handelsmässigt tvång. De menade att EU borde ha svarat tidigare och tydligare med konkreta motåtgärder.

Tysklands finansminister Lars Klingbeil menar att EU agerat alltför svagt i förhandlingarna, och uppmanar till att EU måste inta en mer självsäker och självständig förhandlingsposition med USA. Han vill även ta upp frågor som exempelvis tullundantag och kvoter för stålimport i framtida samtal.

Sveriges handelsminister Benjamin Dousa kallade avtalet "det minst dåliga alternativet", och framhöll att det ger förutsägbarhet. Han betonade också att Sverige behöver diversifiera sina exportmarknader, särskilt mot Asien och Sydamerika, för att kompensera eventuella förluster till följd av USA-tullarna.

Den tyske socialdemokraten och ordförande för Europaparlamentets utskott för internationell handel, Bernd Lange, säger sig vara "osäker" på om parlamentet kommer att stödja kommissionens förslag.

Källor

EU-fakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 250427