⇑ Frankrike: Statligt lån till nya reaktorer

Frankrike planerar att bygga sex nya EPR2-reaktorer och har beslutat att ge statligt stöd i form av subventionerade lån som täcker minst hälften av byggkostnaderna. Detta är en del av president Emmanuel Macrons strategi för att stärka energisäkerheten och minska koldioxidutsläppen. [1]

⇑ Tyskland: Policyomläggning till stöd för kärnkraft

Under den nya förbundskanslern Friedrich Merz har Tyskland övergett sin tidigare opposition mot kärnkraft inom EU:s klimatpolitik. Tyskland erkänner nu kärnkraft som en likvärdig lågkoldioxidenergikälla tillsammans med förnybara energikällor, vilket möjliggör ökat EU-stöd till kärnkraftsprojekt. [2]

⇑ Polen: Finansiering av första kärnkraftverk

Polen har godkänt en lag som tilldelar 60 miljarder zloty (cirka 14,4 miljarder euro) för att finansiera landets första kärnkraftverk. Projektet, som planeras att tas i drift 2036, är en del av Polens strategi för att diversifiera sin energimix och minska beroendet av fossila bränslen. [3]

⇑ Belgien: Förlängning av reaktorernas livslängd

Belgien har beslutat att förlänga driften av två kärnreaktorer, Doel 4 och Tihange 3, med tio år för att säkerställa elförsörjningen. EU-kommissionen har godkänt statligt stöd på cirka 2 miljarder euro för detta ändamål. [4]

⇑ Nederländerna: Utökad satsning på kärnkraft

Nederländerna planerar att bygga minst fyra nya kärnreaktorer till 2040 och har ökat den statliga finansieringen från 4,5 till 14 miljarder euro. Målet är att minska koldioxidutsläppen och stärka energisäkerheten.

⇑ Danmark: Överväger att häva kärnkraftsförbudet

Danmark, som har haft ett förbud mot kärnkraft sedan 1985, överväger nu att ompröva detta beslut. Framsteg inom små modulära reaktorer (SMR) och behovet av stabil, fossilfri energi har lett till en ny debatt om kärnkraftens roll i landets energimix. [5]

⇑ Åter en viktig enerigkälla i EU

Dessa beslut speglar en bredare europeisk trend där kärnkraft återigen ses som en viktig komponent för att uppnå klimatmål och säkerställa energiförsörjning, särskilt i ljuset av geopolitiska utmaningar och behovet av att minska beroendet av fossila bränslen.

Mörkblått Net Electrical Capacity, GW(e), Ljusblått Number of Reactors. Källa: IAEA

⇑ Riksdagsbeslut

Riksdagen tog 2025-05-21 beslut om att möjliggöra statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Lagen gäller från 1 augusti 2025 och syftar till att underlätta byggandet av nya kärnkraftsreaktorer genom att minska de ekonomiska riskerna för investerare.

Huvudpunkter i beslutet

• Statliga lån: Staten kan erbjuda lån för uppförande, provdrift samt förberedande åtgärder inför byggandet av nya reaktorer.
• Dubbelriktade differenskontrakt: En modell för elprissäkring där staten garanterar ett minimipris för elen, samtidigt som det finns ett tak för överkompensation. Detta innebär att om marknadspriset understiger det garanterade priset, kompenserar staten skillnaden, och om priset överstiger taket, återbetalar producenten överskottet till staten.

Syftet med dessa åtgärder är att fördela risker och vinster på ett balanserat sätt mellan staten och de företag som investerar i ny kärnkraft.

⇑ Ekonomiska ramar och kritik

Även om lagen inte specificerar exakta belopp, har en tidigare utredning uppskattat att kostnaden för att bygga fyra nya reaktorer kan uppgå till cirka 400 miljarder kronor, varav staten kan stå för lån på upp till 300 miljarder. Det finns dock farhågor om att kostnaderna kan bli ännu högre, och det finns inget fastställt tak i lagen.

Oppositionen, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, röstade emot förslaget. De uttryckte oro över bristande kostnadsanalyser och risken för att stora subventioner till kärnkraft kan tränga undan investeringar i andra energislag, såsom vind- och solkraft, som kan tas i drift snabbare.

Regeringens mål är att två nya storskaliga reaktorer ska vara i drift till 2035. Det återstår dock att se hur finansieringen kommer att utformas i detalj, vilka företag som kommer att delta och hur EU-kommissionen kommer att ställa sig till stödet.

⇑ Källor

• Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, Näringsutskottet, Riksdagen
• NUCLEAREUROPE
• pris, iaea
• Nuclear energy statistics, Eurostat
• WNTI - World Nuclear Transport Institute
• Nuclear energy statistics, EU
• Nuclear Power in the European Union, https://world-nuclear.org/ (2025-02-04)