EU har fattat flera centrala beslut gällande Hizbollah, där den viktigaste skiljelinjen går mellan organisationens militära och politiska verksamhet.

Här är de viktigaste beslutspunkterna:

1. Terrorstämpling av den militära grenen (2013)

Det mest betydelsefulla beslutet fattades i juli 2013, då EU:s utrikesministrar enades om att föra upp Hizbollahs militära gren på EU:s lista över terrororganisationer.

• Orsak: Beslutet drevs på efter ett bombattentat mot en turistbuss i Burgas, Bulgarien (2012), som Hizbollah ansågs ligga bakom, samt organisationens växande inblandning i kriget i Syrien.

• Konsekvens: Detta innebär att Hizbollahs militära tillgångar inom EU ska frysas och att det är förbjudet att finansiera eller stödja den militära delen av organisationen.

2. Uppdelningen mellan "militär" och "politisk" gren

Till skillnad från länder som USA, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, har EU som helhet valt att inte terrorstämpla Hizbollahs politiska gren.

• Motivering: EU har velat bibehålla möjligheten till diplomatisk dialog med libanesiska myndigheter, där Hizbollah är en betydande maktfaktor och ingår i regeringen. Man har velat undvika att destabilisera Libanon politiskt.

• Kritik: Denna uppdelning har mött stark kritik, då Hizbollah själva hävdar att de är en enhetlig rörelse utan separata grenar.

3. Krav på fullständig terrorstämpling

Under de senaste åren har trycket ökat på EU att klassa hela organisationen som en terrorgrupp:

• Europaparlamentets resolutioner: Vid flera tillfällen (bland annat 2020 och 2023) har Europaparlamentet antagit resolutioner som uppmanar medlemsländerna att föra upp hela Hizbollah på terrorlistan.

• Medlemsländernas egna beslut: Flera EU-länder har gått före unionen och fattat nationella beslut om att förbjuda hela Hizbollah (exempelvis Tyskland 2020).

4. Uttalanden om avväpning och suveränitet

EU stöder officiellt FN-resolutioner (som resolution 1701) som kräver att alla väpnade grupper i Libanon, inklusive Hizbollah, ska avväpnas så att den libanesiska staten får monopol på våldsanvändning. I samband med eskaleringar i regionen (som under 2024-2026) har EU upprepat krav på att Hizbollah måste upphöra med sina attacker och respektera Libanons suveränitet för att undvika ett fullskaligt regionalt krig.