Inom judendomen är handlingen ofta viktigare än den abstrakta tron. De regler som styr ett judiskt liv kallas för Halacha (vilket ordagrant betyder "vägen man går").
Här är en genomgång av vad som förväntas och konsekvenserna av att bryta mot reglerna.
1. Vilka är reglerna?
Det finns totalt 613 bud (mitzvot) i Toran. Dessa täcker allt från hur man tillber Gud till hur man ska bete sig i affärslivet och vad man får äta.
De mest kända kategorierna är:
- Kosher: Matregler som förbjuder bland annat fläsk och skaldjur, samt regeln att inte blanda kött och mjölk.
- Sabbat (Shabbat): Vilodagen från fredag kväll till lördag kväll, då man avstår från arbete och skapande (som att köra bil eller använda elektronik inom ortodoxa kretsar).
- Etiska regler: Att ge till välgörenhet (tzedaka), vara ärlig och visa respekt för sina föräldrar.
2. Olika inriktningar, olika krav
Hur strikt man följer dessa regler beror helt på vilken judisk inriktning man tillhör:
- Ortodoxa judar: Ser reglerna som gudomliga lagar som måste följas så noggrant som möjligt.
- Konservativa judar: Ser reglerna som bindande men öppna för viss modern anpassning.
- Reformjudar: Ser reglerna som moraliska riktlinjer snarare än absoluta lagar. Här är det upp till individen att välja vilka traditioner som känns meningsfulla.
3. Vad händer om man inte följer reglerna?
Till skillnad från exempelvis klassisk kristendom finns det inom judendomen inget koncept om ett "helvete" eller evigt straff för den som bryter mot reglerna. Fokus ligger på livet här och nu.
Här är de faktiska konsekvenserna:
- Religiöst och andligt
Man tror att man missar en möjlighet att komma närmare Gud och att "hela världen" (Tikkun Olam). Att följa en mitzvah ses som en god gärning som ger andlig belöning, medan att låta bli ses mer som en förlorad möjlighet än en synd som kräver bestraffning.
- Socialt och i gemenskapen
Detta är ofta den mest märkbara konsekvensen:
- Social isolering: I mycket strikta ortodoxa samhällen kan den som öppet bryter mot reglerna (t.ex. kör bil på sabbaten) bli socialt utstött eller förlora sin status i gruppen.
- Förtroende: Inom vissa yrken (som kosher-slaktare eller rabbin) är det ett krav att man lever strikt religiöst för att behålla sitt jobb.
- Ånger och försoning (Teshuva)
Inom judendomen finns alltid en väg tillbaka. Processen kallas Teshuva (återvändande). Varje år firas högtiden Jom Kippur (försoningsdagen), då man fastar och ber om förlåtelse för de felsteg man gjort under året.
Den som har gjort fel mot Gud kan få förlåtelse på Jom Kippur. Men om felet har begåtts mot en annan människa, säger judisk lag att Gud inte kan förlåta förrän den människan fått ursäkt och allt ställts till rätta.
⇑ Källor