Aktuellt InnehållFritextsökVillkor
2024-11-2
OmLogga in
EU-fakta.info

2025-07-29

Erkännande av Palestina

Frankrike och Storbritannien planerar att erkänna Palestina som stat vid FNs generalförsamlingen i september 2025. Nu har ytterligare åtta länder tagit samma beslut, däribland Australien, Kanada, Finland, Malta och Portugal.

Innehåll: Erkännanden idag av FNs medlemmar | Kommande erkännanden | | mellanrubrik | Politisk betydelse av erkännanden inom EU | EU-länder som hittills motsatt sig erkännande | EUs linje | Opinionsläget inom EU | Argument för att erkänna Palestina | Argument mot att erkänna Palestina (ännu) | Grupper | Vad innebär ett erkännande

Erkännanden idag av FNs medlemmar

  • Mars 2025: Palestina var officiellt erkänt av 147 av 193 FN?medlemsländer, vilket motsvarar cirka 75?% av alla medlemsstater (Omni, Wikipedia).
  • I juli 2025 har vissa nyare erkännanden tillkommit: bland annat Irland, Norge, Spanien och Armenien, vilket fört det totala antalet till omkring 147-148 länder

Kommande erkännanden

  • Frankrike kommer att bli det första G7?landet och det första permanenta FN?säkerhetsrådslandet att formellt erkänna Palestina. Erkännandet väntas formellt ske i september 2025 (Sky News).

  • Storbritannien har meddelat att man förbereder ett formellt erkännande av Palestina vid FN?toppmötet i september 2025, om vissa villkor uppfylls (bl.a. vapenvila i Gaza och stopp för annekteringsplaner i Västbanken) (Reuters, AP News, Wikipedia).

Publ

f=2&t=mellanrubrik&d=ändringsdatum***Fel macroid: ändringsdatum X

Totalt 11 av 27 EU-medlemsländer har erkänt Palestina per juli 2025

  • Sverige — första EU?-land att göra det, redan 2014
  • Cypern — hade redan erkänt före EU?medlemskapet
  • Ungern, Tjeckien, Polen, Slovakien, Rumänien och Bulgarien — alla erkänt före EU-tiden.
  • Irland, Spanien och Slovenien — erkände under 2024 (alla EU-medlemmar vid erkännandet)

Politisk betydelse av erkännanden inom EU

Erkännanden från EU-länder (t.ex. Spanien, Irland, Sverige) är symboliskt och diplomatiskt viktiga, men de

- ändrar inte EU:s gemensamma utrikespolitik i sig, eftersom den kräver enhällighet.
- sätter tryck på andra medlemsländer och EU-institutioner att inta en tydligare hållning.
- sänder signaler till Israel, USA, och FN om växande europeiskt stöd för tvåstatslösningen.

EU-länder som hittills motsatt sig erkännande

Totalt har 16 EU-länder ännu inte erkänt Palestina (per juli 2025), men flera är på väg att överväga det efter Gazakriget 2023-2024.

  • Tyskland. Vill invänta "rätt tidpunkt", starkt stöd till Israel.
  • Italien. Försiktig - säger att erkännande måste "ha effekt".
  • Österrike. Närstående Israels linje, motsatt sig erkännanden.
  • Nederländerna. Vill se avtalat slutstatus först.
  • Danmark. Traditionellt neutral men ännu inget erkännande.
  • Finland. Tveksam men följer utvecklingen.
  • Belgien. Intern splittring, men lutar åt erkännande snart.
  • Grekland. Stark retorik men inget formellt erkännande.

EUs linje

EU-kommissionen under Ursula von der Leyen har varit restriktiv. Den förespråkar förhandlingar mellan Israel och Palestina innan erkännande.

EU-parlamentet är mer splittrat - med socialdemokrater, vänster och delar av liberalerna för erkännande, medan konservativa och högergrupper är emot eller vill vänta.

Opinionsläget inom EU

Enligt en mätning från våren 2025 stöder en majoritet av EU-medborgare i över 18 länder stödjer erkännande av Palestina - särskilt i Spanien, Sverige, Irland, Tyskland och Nederländerna.

I vissa länder, som Frankrike och Belgien, finns stark folklig opinion för ett erkännande, vilket påverkat regeringens linje.

Argument för att erkänna Palestina

Stöd för tvåstatslösningen. Erkännande stärker den diplomatiska lösningen med två stater - Israel och Palestina sida vid sida.

Rätt till självbestämmande. Det palestinska folket har rätt till en egen stat enligt FN:s principer.

Internationell legitimitet. 147+ FN-medlemmar har redan erkänt Palestina - Europa halkar efter globalt.

Stärker moderata krafter. Ett erkännande kan stärka Palestinska myndigheten (PA) och försvaga Hamas inflytande. Reaktion mot bosättningar. Israels olagliga bosättningar på Västbanken undergräver en tvåstatslösning - erkännande markerar motstånd.

Stöd för FN-resolutioner. FN:s generalförsamling har flera gånger röstat för Palestinas rätt till stat. Erkännande stöder FN-linjen.

EU:s trovärdighet i Mellanöstern. Erkännande stärker EU:s roll som oberoende aktör - inte bara en följare av USA

Styr EU-politik mot rättvisa. Kan utlösa mer balanserade EU?sanktioner mot båda parter vid övertramp.

Argument mot att erkänna Palestina (ännu)

Ingen avtalad fredslösning. Kritiker menar att erkännande ska ske efter en förhandlad lösning - inte före.

Splittrad palestinsk ledning. Palestina styrs delvis av PA (på Västbanken) och Hamas (i Gaza), vilket gör erkännandet juridiskt komplicerat.

Kan förvärra konflikten. Erkännande kan tolkas som ensidigt ställningstagande och öka spänningar med Israel.

Riskerar relationen med USA. USA är försiktig med erkännande och EU riskerar splittring med sin viktigaste säkerhetspartner.

Oklart juridiskt status. Vissa menar att Palestina inte uppfyller kraven för en "stat" enligt folkrätten: t.ex. kontroll över territorium.

Risk för att legitimera Hamas. Erkännande kan uppfattas som legitimering av Hamas (av många klassat som terrororganisation), särskilt efter kriget i Gaza.

Kan minska incitament till förhandlingar. Israels regering kan avböja förhandlingar om de ser erkännande som ett påtryckningsmedel.

Grupper

För erkännande. Vänsterpartier, socialdemokrater, många folkrörelser, delar av civilsamhället och kyrkor.

Emot / försiktiga. Konservativa, center-högerpartier, regeringar med starka band till USA eller Israel.

Vad innebär ett erkännande

Ett erkännande av Palestina som stat innebär att ett land (t.ex. Sverige, Spanien eller Frankrike) officiellt förklarar att man ser Palestina som en självständig och suverän stat - med rätt till:

  • Eget territorium (Västbanken, Gaza, ev. Östra Jerusalem)
  • Egen befolkning och regering
  • Att ingå i diplomatiska relationer
  • Att vara part i internationella avtal och FN?organ

Det finns två nivåer:

  • Bilateralt erkännande. Land A säger: "Vi erkänner Palestina som stat" och etablerar diplomatiska förbindelser.
  • Multilateralt erkännande. Erkännande inom en internationell organisation - t.ex. att stödja att Palestina får fullt medlemskap i FN.

Erkännande i praktiken

  • Diplomatisk legitimitet - Palestina får ambassader i erkännande-länder.
  • Internationell status - erkännande stärker Palestinas rätt att delta i FN, ICC (Internationella brottmålsdomstolen) m.fl.
  • Stöd för FN-resolutioner - det väger tungt i FN:s röstningssystem och folkrättsliga processer.
  • Politisk markering - sänder en tydlig signal till både Israel och omvärlden om att man stöder tvåstatslösningen.

Erkännande innebär inte automatiskt

  • Det ändrar inte faktiska gränser eller skapar omedelbar fred.
  • Det ger inte Palestina full kontroll över territorier som idag är ockuperade av Israel.
  • Det betyder inte att man tar ställning för Hamas eller mot Israels rätt att existera.
  • Det löser inte splittringen mellan Fatah (Västbanken) och Hamas (Gaza).

Exempel - Sveriges erkännande 2014

Sverige blev första västeuropeiska land att erkänna Palestina som stat 2014. Det innebar:

  • Utnämning av ambassadör till Palestina
  • Etablering av Palestinas ambassad i Stockholm
  • Större bistånd och politiskt samarbete
  • Sverige tog samtidigt avstånd från Hamas och betonade Israels rätt till säkerhet

EU-fakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 250427