⇑ Vad är folkmord enligt internationell rätt?

Enligt FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (1948) definieras folkmord som handlingar begångna i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp, såsom:

• dödande av medlemmar av gruppen,
• åsamkande av allvarlig kroppslig eller psykisk skada,
• uppsåtlig påtvingande av levnadsvillkor som leder till gruppens fysiska förstörelse,
• förhindrande av födslar inom gruppen,
• tvångsöverföring av barn.
  

Det krävs alltså specifikt uppsåt att förinta en grupp som sådan, inte bara grovt övervåld eller massdöd.

⇑ Vad säger olika parter?

a) Internationella domstolar

Sydafrika lämnade i december 2023 in en stämningsansökan mot Israel till Internationella domstolen (ICJ) och anklagade Israel för folkmord i Gaza.

ICJ har i sitt interimslut (januari 2024) inte fastställt att Israel begår folkmord, men beordrat Israel att vidta alla möjliga åtgärder för att undvika folkmord och rapportera om det.

b) FN och människorättsorganisationer

FN:s särskilda rapportör för Palestina, Francesca Albanese, har använt ordet folkmord och menar att det finns "rimlig grund" för anklagelsen.

Human Rights Watch och Amnesty International har anklagat Israel för krigsförbrytelser och apartheid, men har varit försiktigare med att använda termen folkmord.

c) Israel

Israel förnekar alla anklagelser om folkmord och säger att dess krigföring riktas mot Hamas, inte mot palestinska civila.Israel hänvisar till rätten till självförsvar efter Hamas attacker den 7 oktober 2023, då över 1 100 israeler dödades.

⇑ Uppgifter om konsekvenser i Gaza och Västbanken

Ett stort antal palestinier har dödats i Gaza varav en betydande del är kvinnor och barn.

Hundratusentals har blivit hemlösa. Infrastruktur, sjukhus och skolor har förstörts.

På Västbanken har våldet också ökat kraftigt, inklusive dödligt våld från både israelisk militär och bosättare.

⇑ Antalet dödade i Gaza

Enligt Gazas hälsoministerium hade minst 60 034 palestinier dött i Gaza per den?29 juli 2025, inklusive fler än 18 500 barn och nära 9 800 kvinnor. Varken Israels officiella källor eller andra oberoende bedömare har motsatt sig att denna siffra är den senaste officiella dödssiffran.

Siffran på 60?000 inkluderar endast identifierade kroppar som registrerats officiellt.

En part i konflikten eller internationella experter uppskattar att den verkliga dödssiffran kan vara upp till 40?% högre, eftersom många kroppar ännu inte återfunnits eller har dött indirekt av svält, sjukdom eller begränsad sjukvård.

En studie i The Lancet uppskattade i januari 2025 att traumatiska dödsfall uppgått till cirka 64?260 mellan oktober 2023 och juni 2024, och att detta sannolikt stigit till omkring 80?000 vid slutet av året.

⇑ Antalet dödade på Vöstebanken

UNRWA rapport till och med 19 juni 2025 hade totalt 949 palestinier dödats i Västbanken (inklusive Östra Jerusalem), varav minst 200 barn.

OCHA noterar att över 806 palestinier dödades av israeliska säkerhetsstyrkor i Västbanken mellan början av konflikten och maj 2024, varav 143 var barn.

Ytterligare uppdateringar visar att 918 palestinier dödades från och med oktober 2023 till juni 2025.

UNICEF uppger att 143 palestinska barn har dödats i Västbanken sedan oktober 2023 - en ökning med cirka 250?% jämfört med tidigare perioder (Unicef).

Sammantaget pekar pilen mot att antalet döda palestinier i Västbanken ligger någonstans mellan 900 och 1?000 sedan 7 oktober 2023.

⇑ Våldets natur

Uppgifter speglar både militära räder från israeliska styrkor och växande våld från bosättare - mellan januari och maj 2025 skedde över 757 dokumenterade bosättarattacker, med skadade eller dödade palestinier och omfattande materiell skada.

⇑ Andra lagar Israel kan tänkas ha brutit emot

Förutom den pågående prövningen i Internationella domstolen (ICJ) om folkmord i Gaza, finns det flera andra internationella lagar och konventioner som Israel kan ha brutit emot, enligt olika FN-organ, människorättsorganisationer och juridiska experter.

⇑ Genevekonventionerna (särskilt fjärde konventionen, 1949)

Den fjärde Genevekonventionen skyddar civila i krigstid och ockuperade territorier. Möjliga brott:

• Kollektiv bestraffning av befolkningen i Gaza.
• Disproportionellt våld som drabbar civila, t.ex. bombningar av bostadsområden, skolor och sjukhus.
• Tvångsförflyttning av befolkning i Västbanken och Gaza.
• Blockad av humanitär hjälp till civilbefolkning.

FN och Röda Korset har vid upprepade tillfällen påtalat att Israels blockad av Gaza och vissa militära operationer kan utgöra brott mot Genèvekonventionerna.

⇑ Internationella brottmålsdomstolens (ICC) rättsordning

Israel är inte part i Romstadgan (som ICC grundar sig på), men Palestina har erkänts som part sedan 2015. Därför utreder ICC följande brott i ockuperade palestinska områden:

• Krigsförbrytelser, exempelvis: Avsiktliga attacker mot civila. Användning av vapen på ett sätt som orsakar oproportionell skada.
• Brott mot mänskligheten, t.ex.: Förföljelse av civilbefolkning. Fördrivning. Apartheid.

En formell ICC-utredning pågår sedan mars 2021 och omfattar både Israels och palestinska gruppers agerande från 2014 och framåt.

⇑ Förbud mot apartheid enligt internationell rätt

Amnesty International (2022), Human Rights Watch (2021) och FN:s särskilda rapportör (2022) har anklagat Israel för att upprätthålla ett apartheidsystem över palestinier i både Israel och de ockuperade områdena. De hänvisar till:

• Ojämlika rättigheter mellan judiska bosättare och palestinier i
• Västbanken.Segregerade vägar, rättssystem och rörelsebegränsningar.
• Systematiskt förtryck och diskriminering.

Israel avfärdar detta som "falska och antisemitiska" anklagelser.

⇑ Fördrivning och bosättningar - brott mot folkrätten

Israeliska bosättningar på ockuperad mark, särskilt på Västbanken och i Östra Jerusalem, anses av det internationella samfundet (inkl. FN:s generalförsamling och säkerhetsråd) vara olagliga enligt Fjärde Genèvekonventionen och Haagreglerna.

Detta inkluderar inte bara etableringen av bosättningar utan också:

• Rivning av palestinska hem.
• Olaglig konfiskering av mark.

⇑ FN-stadgan och rätten till självbestämmande

Palestinierna har enligt FN-stadgan rätt till självbestämmande, inklusive en egen stat. Förhindrande av detta genom militär ockupation, blockad och expansion av bosättningar kan ses som brott mot folkrätten. Generalförsamlingen har upprepade gånger slagit fast detta, senast i resolutioner 2022 och 2023.