⇑ Splittrat land
Israel är ett starkt splittrat samhälle. Nästa val kommer i november 2026, men kan komma tidigare om regeringen förlorar stödet i parlamentet. De viktigaste politiska grupperingarna kan grovt delas in i höger, center, vänster och religiösa/etniska partier.
- Likud
- Ledare: Benjamin Netanyahu
- Ideologi: Nationalkonservativ, marknadsliberal, säkerhetsinriktad
- Kommentar: Det största högerpartiet och länge den dominerande kraften i israelisk politik.
- Religiösa sionister (Tzionut Datit)
- Ledare: Bezalel Smotrich
- Ideologi: Högerextrem, religiös-nationalistisk
- Kommentar: Kritiserad internationellt för hård linje mot palestinier och stöd för bosättningar.
- Otzma Yehudit (Judisk Makt)
- Ledare: Itamar Ben-Gvir
- Ideologi: Ultrahöger, säkerhet, judisk supremacism
- Kommentar: Kontroversiellt parti med starkt stöd bland vissa bosättargrupper.
- Nationell Enhet (HaMachane HaLeumi)
- Ledare: Benny Gantz (till juni 2025)
- Ideologi: Centristisk, säkerhetsorienterad
- Kommentar: Gantz avgick ur Netanyahus krigskabinett i juni 2025, vilket har försvagat Netanyahus koalition.
- Yisrael Beiteinu
- Ledare: Avigdor Lieberman
- Ideologi: Sekulär nationalism, invandringsvänlig för ryska judar
- Kommentar: Starkt emot religiöst inflytande i politiken.
- Yesh Atid
- Ledare: Yair Lapid
- Ideologi: Liberal, sekulär, tvåstatslösning
- Kommentar: Tidigare premiärminister. Starkt stöd i Tel Aviv och bland yngre väljare.
- Avoda (Arbetarpartiet)
- Ledare: Merav Michaeli
- Ideologi: Socialdemokrati, fredsprocess
- Kommentar: En gång dominant, men idag kraftigt försvagat.
- Hadash-Ta'al
- Ledare: Ayman Odeh
- Ideologi: Arabisk vänster, judisk-arabisk samexistens
- Kommentar: Fokuserar på rättigheter för arabiska israeler och minoriteter.
- Ra'am
- Ledare: Mansour Abbas
- Ideologi: Konservativ, islamistisk, pragmatisk
- Kommentar: Deltog i regeringen 2021-22, ett genombrott för ett arabiskt parti.
Knesset 2019, Wikipedia
Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister
Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister, står anklagad i tre separata korruptionsfall. Netanyahus koalition förlorade nyligen sin parlamentariska majoritet.
United Torah Judaism drog sig ur efter strid om militärtjänst för ultraortodoxa, vilket minskade koalitionen till omkring 61 mandat. Kort därefter lämnade även Shas, vilket innebär att koalitionen nu har runt 50 mandat - långt från majoriteten på 61 .
Rättegången mot Netanyahu pågår sedan maj 2020. Vittnesmål från tidigare medarbetare, journalister och affärsmän har redan lagts fram.
Detta tillsammans med koalitionskrisen leder till ökad sannolikhet för nyval före det planerade valet 2026.
⇑ EUs syn på konflikten
EU har fördömt:
- Oproportionerliga attacker i Gaza
- Nya bosättningsplaner på Västbanken
- Att Israel bombar Libanon och Syrien
Samtidigt är medlemsländerna splittrade. Exempel:
- Spanien, Irland och Slovenien har erkänt Palestina (maj 2025)
- Tyskland, Tjeckien, Ungern är fortsatt mer Israelvänliga
EU-parlamentet röstade för att öka humanitärt bistånd till Gaza. EU har dock inte infört ekonomiska sanktioner mot Israel. EU:s officiella linje är fortsatt tvåstatslösning, men splittringen i unionen gör gemensamma initiativ svåra.
⇑ Källor